Vi älskar tomater och har odlat hundratals sorter genom under åren. Vi gillar det spektakulära, nya former, färger och smaker, men vi, hela familjen, är trötta på att behöva slänga mängder frukter för att de kapsejsar på brickor och fat.
Flera sorter vi odlat under våra år klarar inte ens av att ligga på ett fat inomhus en vecka utan att ruttna eller att vissa frukter sjunker ihop som blöta pölar och drar åt sig Fruktflugor.
Vi har därför i år hösten 2026, hela familjen, bestämt att det bara blir en sort vi satsar på för egen del nästa år, Kenneths piennolo, en lagringsduglig piennolotomat från Italien. Klarar man inte att ligga på ett fat inomhus två veckor som mogen och inte ruttna, då uppfyller inte just den sorten våra minimikrav. Det är ganska läskigt faktiskt, att vara så hård och inte släppa in några andra, eftersom vi odlare har sjukt dålig karaktär. Det är som uppgjort att vi kommer att misslyckas.Och nu i skrivande stund tänker Theres och jag, vi kanske skulle odla alla piennolotomater som finns nästa år…….. Jag du hör hur det låter!
Kenneths piennolo, som är vår räddare i nöden fixar att ligga i 4 – 5 månader i rumstemperatur utan att mängder av frukter ruttnar bort. Visst, än och annan försvinner på det sättet men väldigt få! Dessutom är den lagom stor, den är fin så att man blir glad när man ser den och den funkar lika bra färsk som tillagad.
Läs mer om du har besvär: Bli av med dina fruktflugor!
Vill du göra oss extra glada, prenumerera gärna på vår sida så får du en notis på din mail när vi publicerar nya artiklar. Du finner rutan för prenumeration när du scrollat ner nedanför det här inlägget.
Med reservation
Med reservation för ett litet moraliskt förfall redan nu, ja du ser hur illa ställt det är med karaktären! Vi provsmakade två för oss helt okända tomatsorter hos Impecta Fröhandel när vi besökte dem i slutet av sommaren, bilderna här ovanför.
Bara några utvalda i personalen visste vad de hette och avslöjade inte namnet på dem hur mycket man bönade eller bad. Kanske kommer de i deras sortiment redan 2027, om vi har tur. Dessa två, benämnda som nr 10 och 11 är de sötaste och smakrikaste tomaterna vi någonsin smakat under våra liv. Helt fantastiska! Galet säta och smakrika och vi tänker på dem dagligen!
Vad är piennolotomat
Piennolo, eller Pomodorino del Piennolo del Vesuvio som dessa tomater egentligen heter, är inte en sort utan en hel grupp små tomater som odlats på sluttningarna runt Vesuvius utanför Neapel i flera hundra år. Namnet kommer från napolitanskan och betyder ungefär ”hängande”. Och det är precis vad man gör med dem där man odlar dem i Italien. Man hänger upp dem i stora klasar och låter dem lagras på det sättet, i flera månader. Själva lagrar vi inte piennolotomaterna på det sättet, de ligger ofta på fat eller i skålar. Vi tycker att det fungerar riktigt bra. Sedan 2009 har piennolotomaterna skyddad ursprungsbeteckning, DOP.
Gillar du det vi gör? Vill du stötta oss:
20–30 kr – en liten slant
50 kr – Tack för artikeln!
100 kr – stötta arbetet bakom
Swish: 123 261 02 85
Eller bli premiumläsare (75 kr/mån) och få tillgång till allt material
Inte en sort utan flera
Det rör sig om gamla lokala tomatsorter som bönder/ odlare själva valt ut och sparat frö från i generationer. De har namn som Fiaschella, Lampadina, Patanara, Principe Borghese och Re Umberto. Gemensamt är att de är små, avlånga och lite päronformade med en tydlig spets i ändan. De väger runt 20 till 30 gram styck. En perfekt storlek tycker vi!
Läs mer om hur vi skördar våra tomater oavsett sort: Vi plockar tomaterna gröna
Tjockt skal och nästan ingen saft
Det som gör piennolotomaterna speciella är skalet. Det är tjockt. Riktigt tjockt för att vara en körsbärstomat. Fruktköttet är fast och innehåller väldigt lite vatten, tomaten blir nästan krispig när man biter i den och sälar inte ner en macka med massa saft som rinner ur den.
Det tjocka skalet sägs ha utvecklats som ett skydd mot de stora temperaturskillnaderna mellan dag och natt uppe på vulkanen, Skalet blir i alla fall tjockt när den odlas här i Sverige och tappar inte tjockleken under de år vi odlat dem.
Kom på vår kurs och ge ditt odlande en knuff framåt!
Vintern är den bästa tiden att utvecklas som odlare. När ljuset kommer tillbaka är du redan igång – med ny kunskap och de första sådderna.
Under våra odlingsdagar varvar vi kunskap med praktiska moment, frågor, erfarenhetsutbyte och samtal. Du fördjupar dig i odla kallt, jord, näring och serieodling.
Det många uppskattar allra mest är gemenskapen. Här möter du andra som delar ditt intresse och du åker hem med egna sådder eller plantor, ny inspiration och ofta också några nya odlarvänner.
Hitta en dag som passar dig:
2026
Umeå • 21 november (mingel & middag)
Stockholm • 6 december
Göteborg •12 december
2027
Stockholm • 24 januari
Färna Herrgård • 6–7 februari
Göteborg • 6 mars (mingel & middag)
Spricker inte så lätt
Jorden där den odlas i Italien är sandig, full av lava och rik på kalium, och plantorna sägs få väldigt lite vatten. Det ger hos dem en tomat med koncentrerad sötma och mycket smak. En härlig detalj med Piennolotomater och i synnerhet med Kennets piennolo, är att de inte lika lätt spricker vid ojämn vattning som andra slags tomater.
Och ja, det är ju just därför den ligger där den ligger på fatet utan att sjunka ihop totalt. Skalet är helt enkelt tomatens egen säkerhetsförpackning.
Så odlas de på Vesuvius sluttningar
Traditionellt sett plockar inte tomaterna en och en. Man klipper hela klasar när ungefär 70 procent av tomaterna har blivit röda. Resten får mogna vidare på klasen efteråt. Det är alltså inte så långt ifrån hur vi själva tänker när vi plockar gröna, mognadsstora tomater.
Läs mer: Vad är potatisbladmögel och brunröta?
Reglerna för DOP-odlingen är ganska strikta. Allt odlas på friland ( vilket vi aldrig gör då vi alltid drabbats av potatisbladmögel när vi gör det). Plantorna ska växa uppåt till ungefär 80 centimeter och därefetr bindas upp mot pinnar så att frukterna aldrig rör marken. Skörden sker från slutet av juni fram till mitten av augusti. Hos oss sker skörden från början av augusti till mitten av november.
Flätade klasar i taket
Efter skörden flätas de små klasarna för hand på en tråd av växtfiber som är knuten i en ring. Till slut blir det en enda stor klase, själva piennolon. Den hängs sedan på en krok i ett svalt, torrt och luftigt utrymme. Förr hängde de i källartaken och gungade i månader.Hur länge de håller beror lite på vem man frågar. Vi har testat att fläta några gånger men det har inte blivit så bra, då vi plockat dem en och en vartefter de blivit mognadsstora.
En odlare vi läst om menar att de är som godast mellan november och januari, och att de sedan kan börja smaka lite syrligt. Det kan vi hålla med om men Kenneths piennolo smakar gått även genom hela februari tycker vi. Tänk ändå vad häftigt, tomater som plockas i september och oktober går fortfarande att äta och smakar gott i februari
Det finns tydligen också ett annat gammalt sätt att spara dem på, men det har vi inte testat ännu. Man halverar tomaterna råa och packar dem i glasburkar i sin egen saft. Det kallas ”a pacchetelle”.
Den här artikeln ingår i vår kunskapsbank Skörda, lagra och laga och bygger vidare på vår guide Skörda rätt, där vi går igenom olika skördetekniker.
Alla väljer den här tomaten hos oss
Så här ser det ofta ut hemma hos oss efter att barnen gått till skolan. Det är nästan alltid samma sorts tomat de väljer, Kenneths piennolo. Den är alltså inte bara lagringsduglig, den är även god.
Var köper man frön
Du hittar frön till Kennets piennolo antingen hos våra barn ”Gröna Frön” på trädgårdsmässan Höst i Älvsjö, se annons och rabattkod längst upp på vår sida. Du kan också köpa frön hos Meraki Seeds och de har ett flertal lagringsdugliga tomatsorter, sjukt många sorter!
Tryck här om du vill komma till: Meraki Seeds / Lagringsdugliga tomater
Tryck här om du vill börja följa Gröna frön på instagram och ha koll på var och när de säljer frön: Gröna Frön
Hur många sorters tomater ska du odla nästa år?
Johannes Wätterbäck & Theres Lundén
Lämna ett svar