Kål – skörda 9 kg i en pallkrage

Skördad rödkål

 

Jag brukar skörda över 8 kg huvudkål i en dubbel pallkrage och nu ska jag avslöja hemligheten.

Varför nöja sig med lite när man kan få mycket mer? När man ändå ska lägga ner en hel del arbete på att odla fram sina grödor kan man väl ändå se till att få lön för mödan.  Alltså en skaplig skörd! För att lyckas med att skörda 9 kg kål i en dubbel pallkrage är det i huvudsak tre saker du behöver tänka på.

1. Se till att det finns näring i jorden, detta kan göras på flera olika sätt.
2. Plantera minst sju kålplantor i pallkragen.
3. Skörda dem skonsamt när du skördar dem.

Tidigt i mitt odlande

Under mina första odlingsår gödslade jag nästan alltid för lite och fick ganska taniga plantor av de flesta grönsaker jag odlade. Med odling är det ju som så att ska man ta något så måste man också ge något och det man ska ge är näring. Den eviga energiprincipen helt enkelt. Det man stoppar in kan man få ut. Skulle du mot all förmodan få ut mer än du stoppat in är det troligtvis trolleri eller så har du gjort något riktigt banbrytande. Jag vill då att du mailar mig så fort du bara kan och berättar vad du sysslar med.

Girig

Först måste jag erkänna en liten detalj om mitt odlande. Jag har alltid haft så otroligt svårt att hålla avstånd. Vad jag än planterat så har det alltid blivit för tätt. Det är ett genomgående drag hos mig. I grunden bygger det säkerligen på att jag är så girig när det gäller mina grönsaker. Jag vill ha så mycket som möjligt på så liten yta som möjligt. Det är lätt att tro att denna omåttlighet och snålhet skulle bringa mig och mina grönsaker i fördärv men så är är icke fallet. Sant är däremot att denna osympatiska odlingstendens faktiskt givit mig riktigt rikliga skördar. Något jag där och då, i min odlarungdom, inte kunde förutse.

Plantering och gödsel

Nu för tiden är alla huvudkålsplantor vi odlar vintersådda i slutet av februari – början av mars. Vi planterar den största delen kål i pallkragar. Ofta planterar vi ut dem i slutet av april/ början av maj men ibland till och med senare i juni.  Ibland använder vi fiberduk och ibland struntar vi i duken. Duken använd mest som en kuvös den första tiden och inte för att stänga ute skadegörare.

Vi använder för det mesta två olika slags gödsel. Ekologiskt pelleterat grönsaksgödsel och pelletterat hönsgödsel ca 300 – 500 g av vardera gödsel i varje enskild dubbelpallkrage. När vi applicerar gödslet krafsar vi ner det ca 10 cm ner i jorden och blandar runt det.  Ibland gödslar vi också med ensilage som vi lägger en bit ner i pallkragarna, ca 20-30 cm djupt och i ett 5-10 cm tjockt lager som vi gruffsar runt med jorden när den appliceras. Ensilaget ligger som ett extragödsel för plantorna när de blivit större och är lite som en en extra säkerhet och investering av näring. Ensilaget är enklast att tillföra när man nyanlägger en dubbelpallkrage men man kan också gräva ur ca hälften av jorden i en befintligpallkrage, fylla på med ensilage och sedan lägga på jorden igen. Vid denna procedur lägger man jorden åt sidan eller i ett par skottkärror ( brukar behövas två ordinära skottkärror till ca 150 liter jord). Läs mer om jord i vårt inlägg ”Odla i pallkrage så får du till en bra jord”

Ko och häst

Man kan också använda ko eller hästskit om man har tillgång till det, vilket vi ofta inte har. Är det koskit på säck från jordfabrik bör du använda en säck per dubbelpallkrage. Är det ”riktig” gödsel och välbrunnen kraftig ko eller hästgödsel, gärna från halmströbädd doserar man 3- 5 kg i resp pallkrage eller om du är osäker på vikten ett par kraftigt överdoserade skyfflar. Tänk på att när man odlar så här är det bättre att ta för mycket gödsel än för lite. Är du osäker på mängden ta lite till.
I augusti- september brukar vi skörda våra vitkålshuvuden och i september – oktober brukar vi skörda våra rödkålshuvuden. Huvudera brukar ligga på ca 1-1,5 kg per huvud.7 huvuden = ca 7 kg

Skörda skonsamt
När man skördar huvudkål ska man inte rycka upp hela plantan eller klippa av plantan vid marken. Nu gäller det att skörda smart så att växten inte dör utan kan fortsätta att leva och ge skörd.
Först är det meningen att de 7 plantorna ska leverera ca 7 kg i form av lagom stora huvuden. Genom att skörda huvudena skonsamt går vi in i den andra tillväxtperioden för dessa plantor. Nu är det meningen att de ska bilda minihuvuden. Tittar du noga på bilden ovanför ser du att vi klippt eller vridit av huvudena från plantorna och lämnat kvar 4-6 blad längst upp. Det är från dessa bladveck det kommer att bildas mellan 3-5 nya minihuvuden med en sammanlagd vikt på ca 0.3 – 0.5 kg per planta.
Kålmatematik

Total skörd: Först 7 kg huvuden och sedan  + 0,3 kg minihuvuden per planta ( om vi räknar lågt) x 7 = 2,1 kg  minihuvuden per pallkrage  + 7 kg stora huvuden = 9,1 kg kål i en pallkrage. Men känn för all del inte som ett krav att du måste få ut 9 kg kål från en pallkrage. Jag har gjort det lite som en tävling med mig själv att hela tiden få ut mer skörd från samma yta. Skulle du bara få ut 6 kg kål från en pallkrage så tror jag ändå att du skulle bli jättenöjd, det skulle jag bli. 

Minihuvuden

Så här ser vitkålen ut i september – november när minihuvudena växer ut. Vi brukar sprida ut skörden under en tid och skördar minihuvudena lite vid behov. Vitkålen håller sig fin ända fram till efter jul om den får stå kvar orörd ute i odlingarna. Förra året kom det en dovhjortsflock i början av december. De hjälpte oss att skörda kålen och har man inte elstäng-sel eller att grannen slutat jaga kan det lätt bli så.

Rödkål till januari
Rödkålsminihuvuden av sorten Cabeza. Just de här rödkålsplantorna växer i en erathbox på takfarmen och inte i en pallkrage. Men bilden visar tydligt hur mycket mat det faktiskt blir av dessa minihuvuden. Rödkålsplantorna brukar orka med att vara spänstiga till någon gång in i januari i odlingszon 2 och 3. Därefter förlorar de färg och fryser sönder någon gång i februari. Hade bara vintrarna varit lite mer jämnkalla och inte skiftat så mycket i temperatur tror jag att de hade kunnat klara sig mycket längre.
Kålembryon
På bilden till höger kan ni tydligt se när en planta som är nystulen på sitt huvud och som skördats skonsamt, skjuter ut början till nya små huvuden i bladvecken. Är det inte fantastiskt att de kan ge en andra skörd? Första gången jag var med om det här blev jag helt euforiskt och förvånad. Idag är det något jag varken vill eller kan leva utan. Det är faktiskt inte mest för att det blir så stor skörd som jag tycker att det här sättet är underbart. Det är för att det blir en andra skörd, som gör att vi kan skörda under en mycket lång tid. Det mest klimatsmarta och det mest lagringsdugliga tillvägagångssättet är ju att låta växterna stå där ute i våra odlingar tills vi behöver dem och denna teknik möjliggör detta.
Lycka till där ute i era kålodlingar med alla faror som eventuellt kommer att uppenbara sig. När ni sedan lyckats att skörda några kilo kål kanske ni tänker som jag. ”Hur är det möjligt att denna ganska krävande växt som så många under en odlingssäsong vill stjäla från dig, kan vara så billig att köpa i mataffärerna? Jag skulle aldrig nöja mig med att sälja mina underbara kålhuvuden, stora som små för mindre än 1000 kr kilot. Så värdefulla är de för mig.
Johannes Wätterbäck

7 Comments

  1. Hur vet man om blomkålen är klar? I dag så hade alla blad öppnat upp sig, så att själva blomkålen är helt synlig. Är det dags att skörda då?
    Och angående täcka eller inte täcka, så har jag täkt min stora kålodling med meshnät, det skyddar delvis mot kålfjärilen, men framförallt så skyddar den mot Råodjuren som äter upp nästan precis allt i min trädgård (så även sallaten är täckt)
    Den kålen som inte är täckt, har självklart haft påhälsning av ovan nämnda djur 🙁

  2. Jag är nyfiken på själva sådden. Görs den i era vanliga genomskinliga plasttråg? Hur många frön/plantor per tråg i så fall? Var förvaras dessa innan utplantering i april/maj?

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

1 × fyra =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW