Att fånga det lilla

http://campaign.nikon.se/cashback/lens/?utm_source=NikonSE_Summer_campaign_FarbrorGr%C3%B6n&utm_medium=blogg_post&utm_campaign=Summer_Campaign_2017

 

Nu är det dags för oss att kliva in i den lilla världen och göra den synlig. Ett sprillans nytt  makroobjektiv med antiskakmotor blir vårt senaste tillskott när vi går ner in på intimnivå.

Målet i år är att fånga alla skadedjur vi får in i våra odlingar och alla eventuella sjukdomar. Hur ser mjöldagg ut i närbild? Kan man föreviga en bladlus som jungfruföder? Hur ser det ut när ett guldögonsländeägg kläcks eller när kålmalen bryter ut från ett blad och ser ljuset för första gången?Frågorna har sedan länge hopat sig och det har varit ganska svårt att få till riktigt bra skärpa när vi försökt föreviga den lilla världen med vårt underbara 17-70 objektiv. Men nu är vi faktiskt där och kliver in på en helt annan nivå. Det blir som en helt ny värld!

Som med all ny teknik gäller det att göra den till sin egen, att förbehållslöst och med ett öppet hjärta göra den till en del av sig själv. Man behöver lära sig var man själv har sina begränsningar och var det nya objektivet har sina och med den vetskapen vrida till det ytterligare en nivå. Efter ett tag, efter hundratals bilder brukar det lossna lite grand och man börjar bli bekväm och känner sig ofta lekfull. Lekfullheten är ett tydligt tecken på att den verkliga resan börjar. Jag är inte där riktigt än men på god väg, jag skrattar och skriker wow flera gånger om dagen och ber Theres komma och titta på närbilderna jag tar.

 

När man fotar makro blir det ett väldigt kort skärpedjup även med ganska höga bländare. Det gäller att våga att gå upp rejält och fota med över 20 i bländare om man vill ha ett längre skärpedjup.

 

Efter att höjt bländaren så att den ligger över 20 går det att skönja flera plantor av wasabinon som skarpa. Vill man få det ännu skarpare behöver man ta bildserier med förskjuten skärpa sk fotostacking. I sommar ska jag handla utrustning för att testa mig fram med den tekniken.

 

En del vitlökar vill inte sova, de bestämmer själva när det är dags att titta upp oavsett var de befinner sig. Den här vitlöken ska jag stoppa ner i en kruka med planteringsjord för att skörda dess goda gröna skott. Trots att vi förvarat den på det sättet vitlök ska förvaras, i rumstemperatur så väljer den att vakna och bringa liv.

 

En av vårens trender var/ är att stoppa ner vanliga köpsötpotatisar i vattenglas för att få dem att först skjuta rötter och därefter sätta skott som man kan sticklingsföröka och göra nya plantor utav. När väl rötter tittade fram kändes det som magi. Wow! Vilken grej, vilken livskraft!

 

I år råkade vi ut för flera invasioner av sorgmyggor. Vi bekämpar dem dels med ett biologiskt preparat som innehåller nematoder som eliminerar dess larver men vi använder också klisterpapper och lägger dem på krukorna, mellan odlingsbrickorna eller sätter dem på fönsterna. Sorgmyggans larver äter upp små växters rötter så att de till slut dör och kan bli till ett stort problem. Att behöva döda insekter för att man ska få ha sina plantor ifred är dessvärre ett nödvändigt ont hur fel det än känns.

 

Kål i närbild påminner om feta karljohansvampar de första dagarna efter att de tittat upp. Visst är det väl fantastiskt att så många av de frön vi sår verkligen gror.

 

Undersöker man lite noggrannare hur gräslöken, purjon och piplöken tittar upp så kan man se att de tränger upp genom jorden som dubbelvikta. Efter ett tag, när de vuxit mer på höjden viker de ut det dubbelvikta strået och växer med sin hela längd. Vilken smart förpackning!

 

Årets första vintersådda tomat tittar upp. Fint att se hur den lilla plantan har fångat en droppe vatten som ligger kvar av ytspänningen mellan de två hjärtbladen. Det här var andra året vi sådde tomater kallt i växthuset under februari mars och det gick jättebra tills de där nätterna i april då temperaturen kröp ner till – 8 grader. Nästan alla andra vintersådder klarar sådana låga temperaturer men tomaterna vred sig i plågor morgonen efter och jag fick ta in alla sådder till skänken i köket, 20% av tomaterna dog vilket jag ändå tycker är helt ok.

 

En bytta med nyvattnad vinterportlak. Den vanliga portlaken mådde inte speciellt bra av de låga natt temperaturerna men vinterportlaken klarade det.  I växthuset under april kan temperaturskillnaderna bli ganska stora från – 8 på natten till  + 36 på dagen.

Det här är ett inlägg i samarbete med Nikon och alla bilder i det här inlägget förutom bilden på objektivet är taget med Nikons makroobjektiv
Nikon AF-S VR 105/2,8G IF-ED  

Johannes Wätterbäck

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tjugo − sex =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:
Farbror Grön

FREE
VIEW